Behövs ens examen när vi fokuserar på kompetensbaserad rekrytering?
Från betyg till förmåga – introduktion till kompetensbaserad rekrytering
Traditionellt har ett examensbevis varit en biljett till arbetsmarknaden, en säker signal till arbetsgivaren om kandidatens kunskaper och färdigheter. Men allt fler arbetsgivare ifrågasätter nu exklusiviteten i akademiska meriter som urvalsmetod och vänder sig istället till kompetensbaserad rekrytering. Denna trend innebär ett skifte från betygsbaserade rekryteringskriterier till ett fokus på faktiska färdigheter och förmågor som kandidater kan erbjuda.
Med framtidens rekrytering i åtanke, där examen inte längre är en nödvändig biljett in på arbetsmarknaden, ser vi en omställning som vänder upp och ner på traditionella rekryteringsnormer. Arbetsgivare och jobbsökande utforskar nya dimensioner av arbetskraftens värde – en utveckling som prioriterar kompetens framför allt annat. Så, låt oss djupdyka i hur denna förändring tar form och vad den innebär för både anställare och anställda.
Behöver vi svänga om helt från examina?
Den växande rörelsen mot kompetensbaserad anställning ifrågasätter starkt om vi fortfarande behöver luta oss mot akademiska examina. Rapporten “The State of Skills-Based Hiring 2023" visar att 73% av företagen antog en mer kompetensbaserad anställningsmodell 2023, en drastisk ökning från 56% året innan. Detta indikerar att företag är beredda att ändra sina rekryteringsprocesser för att passa en föränderlig arbetsmarknad där förmåga ofta trumfar akademiska meriter.
Men vad driver företagen till denna förändring? Många arbetsgivare inser värdet i att nå en bredare talangpool och att attrahera kandidater med direkt tillämpliga färdigheter.
Vägen till en mer mångsidig arbetskraft
På världsscenen, där trender som inklusivitet och mångfald blomstrar, har kompetensbaserad rekrytering framträtt som en kraftfull strategi för att skapa en mer diversifierad arbetsstyrka. Nästan 70% av arbetsgivarna förespråkar en minskning av betygskraven som en väg till en arbetsstyrka som återspeglar samhällets mångfacetterade natur. Denna metod ses inte bara som en fördel för arbetsgivare utan också som en möjlighet för arbetstagare att bedömas utifrån vad de verkligen kan bidra med, snarare än bara vilken skola de gått på och utbildning de har avslutat
Vinner praktisk erfarenhet över formell utbildning?
När vi granskar denna grundläggande förändring i hur man rekryterar ser vi tydligt ett ökande värde av verklig erfarenhet. Detta paradigmskifte åskådliggörs av det faktum att 86% av jobbsökande tror att om de bara får chansen att visa upp relevanta färdigheter så skulle deras jobbmöjligheter förbättras. Företag som anammar dessa förändringar kan dra fördel av en talangpool där icke-akademiker och kandidater med bred praktisk erfarenhet får en chans att glänsa.
Det finns otaliga exempel på företag som omfamnat kompetensbaserad rekrytering och som resultat sett en förbättring i prestationer. I rapporten "The State of Skills-Based Hiring 2023" avslöjas att kandidater med icke-traditionella bakgrunder ofta presterar lika bra, om inte bättre, än de med examen, en framgångsekvation som bekräftas av 95% av tillfrågade chefer och HR-ledare.
Examen eller erfarenhet –
en fråga om balans
Även om kompetensbaserad rekrytering vinner mark, finns det fortfarande ett utrymme för examensbaserade rekryteringsprocesser inom specifika yrkesområden där akademisk specialisering är avgörande. En hybridmodell som balanserar både examen och erfarenhet kan vara en framkomlig väg, där arbetsgivare finjusterar sina rekryteringsmetoder efter både branschspecifika krav och individens faktiska kompetens.
I sektorer där praktiska färdigheter ofta värderas högre än teoretiska kunskaper – som IT, handel, och kreativa yrken – har kompetensbaserad rekrytering redan vunnit mark. Dessa branscher är pionjärer i att erkänna betydelsen av erfarenhet och praktisk förmåga, vilket ger jobbsökande med otraditionella karriärvägar en rättvis chans att konkurrera på arbetsmarknaden.
Att sammanväva utbildning och verkliga färdigheter
I takt med att arbetsmarknaden utvecklas, så gör även rekryteringslandskapet det. Det är inte längre tillräckligt att bara ha en examen eller en lista över färdigheter; arbetsgivare letar nu efter kandidater som kan väva samman formell utbildning med verkliga färdigheter. Denna utveckling drivs av teknologiska framsteg och en allt starkare betoning på konceptet om livslångt lärande. Att kunna anpassa sig, lära nytt och tillämpa sina kunskaper praktiskt blir allt viktigare.
World Economic Forum (WEF) har i en rapport pekat på ett växande behov av omskolning och livslångt lärande för att möta framtidens arbetsmarknad. Enligt deras forskning krävs det att en stor del av världens arbetskraft omskolar sig för att hålla jämna steg med den teknologiska utvecklingen och den digitala omvandlingen av industrier. Det är här digitala plattformar och artificiell intelligens (AI) spelar en avgörande roll. Dessa verktyg erbjuder tillgängliga och flexibla lösningar för kontinuerligt lärande, vilket gör det möjligt för arbetstagare att utveckla nya färdigheter och anpassa sig till förändrade arbetsmarknadsförhållanden.
Var står vi och
vart är vi på väg?
Sammanfattningsvis står det klart att kompetensbaserad rekrytering formar framtiden för arbetsmarknaden. Vi ser en övergång från traditionella, examensbaserade rekryteringsprocesser till en mer inkluderande och mångfacetterad strategi som värderar praktisk erfarenhet och förmågan att lära och anpassa sig. Branscher som tidigare hållit fast vid akademiska meriter börjar nu uppskatta värdet av verkliga färdigheter och livslångt lärande.
Vi på Switch Game är experter på att hitta rätt personer med den rätta kompetensen och de rätta färdigheterna. Vi är också övertygade om att kandidater måste matcha företagets kultur, värderingar och tillväxtplaner.
Som individer och samhälle måste vi omfamna och stödja denna förändring, och investera i våra förmågor att ständigt utvecklas och lära. Tillsammans kan vi navigera genom denna föränderliga arbetsmarknad och skapa en ljusare framtid för alla.
Behövs ens examen
när vi fokuserar på kompetensbaserad rekrytering?
-
Enligt en rapport från 2023 antog 73% av företagen en kompetensbaserad rekryteringsmodell, vilket är en avsevärd ökning från 56% året innan. Denna trend tyder på att företagen i högre grad värderar praktiska färdigheter och förmågor snarare än akademiska examina. Det betyder att en examen inte längre ses som den enda vägen till anställning och inte är lika avgörande som tidigare.
-
Kompetensbaserad anställning minskar betoningen på betyg och akademiska meriter vilket gör det möjligt för arbetsgivare att nå ut till en bredare talangpool. Nästan 70% av arbetsgivarna ser minskade examenskrav som en väg mot en mer inkluderande och divers arbetsstyrka som bättre speglar samhällets mångfald. Detta tillvägagångssätt gynnar både företag och arbetssökande genom att fokus ligger på individens verkliga färdigheter och potential.
-
I vissa branscher, särskilt inom IT, handel och kreativa yrken, har praktisk erfarenhet redan börjat värderas högre än teoretisk kunskap. 86% av jobbsökande anser att deras jobbmöjligheter förbättras om de kan visa upp relevanta färdigheter. Detta visar på en förskjutning mot en arbetsmarknad där kompetens och verklig erfarenhet ofta är mer avgörande än enbart formella utbildningsbevis.
-
En rapport visar att 95% av chefer och HR-ledare anser att kandidater med icke-traditionella bakgrunder ofta utför sitt arbete lika bra, om inte bättre än de med en akademisk examen. Detta indikerar att det finns en stor potential hos individer som kanske inte följt den traditionella utbildningsstigen och att företagen kan dra nytta av deras unika erfarenheter och färdigheter.
-
Teknologins framsteg har lett till en förändrad syn på utbildning och arbete, där livslångt lärande blir allt viktigare. Med mer än hälften av alla arbetare som förväntas behöva omskolning senast 2025, spelar digitala läroplattformar och AI en växande roll i arbetarnas fortbildning. Dessa verktyg möjliggör flexibel access till kunskap och färdighetsutveckling, vilket gör det möjligt för individer att kontinuerligt anpassa sig till den föränderliga arbetsmarknaden.